Visar inlägg med etikett son. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett son. Visa alla inlägg

söndag 20 juni 2010

Dödligt allvar eller?

Erik spelar i ett av ortens 2 lokala pojklag och idag skulle de möta ett lag från grannstaden. Det hela började väl inte direkt idealiskt när domaren för andra hemmamatchen i rad ringde in och sa att han inte kunde komma pga att han var bakfull.. förra gången lyckades ordföranden i vår klubb dyka upp i sista sekund för att barfota döma hela matchen men idag kom ingen.

Så en av sonens tränare fick gå in och döma matchen idag så kvar med barnen blev den andra tränaren. Motståndarlaget hade på sin sida 6 olika män som stod och vrålade.

Det som snabbt slog mig var att dessa barn och ledare plus någon förälder hade lika dålig attityd som de vuxna i deras a-lag som i torsdags mötte "våra" herrar! Då blev det 3 röda kort efter varandra för det laget. Idag stod en av tränarna och skällde för allt och till och det fanns till och med barn som gick och skrek "domardjävel" och hånskrattade när motståndarlaget (sonens lag) missade mål.

Matchen slutade 3-3 men attityden fortsatte.. nu ska jag inte påstå att barnens tränare är några små änglar och duvungar... de har rejäla temperament båda två och det märktes efter matchen när fler började tjafsa med dem att det började bli fara å färde. Tack och lov kunde ordföranden gå mellan och separera ungtupparna för det var precis så alla dessa män (tränare och pappor) uppförde sig.

Vad är det som gör att (barnens) matcher kan ta fram det sämsta ur folk? Speciellt nu när det var barn det handlade om - det är vi vuxna som ska visa för barnen hur det ska gå till och då är det inte direkt lämpligt att börja bråka så där.

All heder åt den pappan från motståndarlaget som tog med sig sin son som uppförde sig illa och bad om ursäkt till domaren och till den tränaren som kom in till pojkarnas omklädningsrum och bad om ursäkt till alla - barn, tränare och vår tillfälliga domare.

lördag 24 april 2010

Våren är äntligen på väg!

Jag lyckades byta till sommardäck 2 dagar innan de skulle vara bytta och då är det sista i alla fall jag tänker på: vinterdäck! Å andra sidan skulle dessa verkligen ha behövts ett par dagar senare när det vräkte ner snö och jag fick ett 5 cm tjockt täcke snö på bilen. :)

Igår och idag har jag varit iväg med storbusen på fotbollsträning och den här gången har jag spelat in lite korta klipp från träningen. Det går inte att urskilja vilka barnen är men min son har grön väst och orangea shorts på sig.

Spel
Mer spel
Tränar straffsparkar

måndag 8 mars 2010

Mjölkchokladpulver

Sedan ett år tillbaka har jag varit otroligt intresserad av att torka livsmedel och hitta på olika maträtter från torkade produkter.

Idag insåg jag 1 timme innan skolan började att grabben ska ha med sig dryck till skolan. Självklart ligger mjölken i frysen och Oboypulvret var slut. Vad gör man då? Jo då tar man mjölkpulvret som jag köpt hem: blandar 1 påse pulver med 1 dl kakao samt 1 dl socker. Och jag höftade i lite vanilinsocker också.

3 msk pulver till 2 dl vatten blev faktiskt riktigt gott.

Och sedan var det det här roliga med frukten. Jag vet inte hur mycket frukt jag skickar med sonen till skolan och hem kommer samma frukt igen; söndermosad och förstörd för han äter den inte. Så istället skickar jag morötter och den lådan är alltid tom när den kommer hem igen. :)

söndag 27 september 2009

Sensational Sunday!

Å vilken härlig söndag! Helt otroligt underbar!

Morgonen började dock trögt för jag ville helt enkelt inte kliva ur sängen när väckarklockan väckte mig klockan 8 på morgonen! Det var på tok för skönt att sova och mysa med kudden men på något sätt lyckades jag kravla mig ur sängen och väcka barnen. Tja väcka och väcka.. jag väckte katterna först då de låg hos sin respektive ägare och sov.

Så ut till min gamla hemort för det var fotbollens dag och Erik och hans lag skulle spela i första matchen. Och klart att de vann då! :) 6-1 vann de med. Tränarna började prata om att grabbarna måste börja spela mot -99orna så de får lite utmaning.. grabbarna var dock inte lika roade. :)

Sedan hem igen och det var meningen att vi skulle ut och kolla a-lagets sista match också men så ringde farmor och farfar och ville komma över och träffa barnen för det var väldigt länge sedan vi sågs så de kom över hit. Jag och farmor passade på att åka iväg och handla och vi kunde då prata lite mer enskilt om vissa saker.. bland annat om att Emma fullständigt ignorerar sin far varje gång vi är i närheten av varandra som typ idag och det har hänt flera gånger.

Idag påpekade jag detta för en förälder som var med på matchen och även han såg hur det stod till och han kände att något inte stod rätt till för ett barn som inte träffat sin förälder på en vecka brukar inte fullständigt ignorera denna förälder så som hon gjorde. Det spelade ingen roll hur mycket jag försökte säga till henne att gå och säga hej eller gå över så vägrade hon göra det.

Samma sak hände vid Eriks skolavslutning och även vid föräldramötet och så nu vid fotbollsmatchen. Jag önskar jag kunde få henne att förklara varför det är så men jag tror inte ens att hon har en tanke på vad som gör att hon vägrar gå i närheten av honom.

Efter en kort promenad senare med katterna åkte farmor och farfar hem igen och vi lyckades leta oss ut till gokart-banan och hur jag lyckades med det vette katten. Min GPS visade mig åt ett helt annat håll men jag hittade rätt ändå. Det slutade med att jag satt och tjafsade emot varje gång rösten sa - du har avvikit från vägen. Jo tjena.. :)

Grabbarna fick åka gokart och det var helt suveränt att se dem puttra omkring runt banan! Jag har lite kort på Erik när han åkte och vi får se om jag kan lägga upp dem senare.

Så när grabbarna åkt klart stod det självklart ett par pappor och tränare där och surrade lite om att de var sugna på att åka lite.. 5 vuxna män drog iväg som skjutna ur kanoner och var så taggade att de till och med tjuvstartade. Sedan följde en kamp utan dess lite där 5 vuxna män förvandlades till små pojkar med stora leksaker. :) Vi som stod kvar skrek och skrattade så att tårarna sprutade! Helt klart en av de bästa stunderna på dagen!

Så avslutades hela äventyret på McD där ledarna febrilt försökte få 14 grabbar att sitta ner på ett område.. hehe.. jag och Emma satte oss en bit bort och åt i lugn och ro. Väl klara gick jag ut där ena tränaren gått ut med ett par ungar till lekplatsen och de var fullständigt galna.

Nu här vi äntligen lyckats ta oss hem igen, barnen är mätta och badade. Nu ska jag bara sätta mig och läsa lite med Erik och så ska jag äntligen få krypa ner i sängen och sova en stund.

tisdag 22 september 2009

Helgalna ungar! :)

Idag var sista fotbollsträningen för säsongen och Erik, hans lagkamrater och tränarna träffades ute vid fotbollsplanen och en sak är säker - vi föräldrar som satt och tittade på har nog aldrig haft så roligt!

Den ena tränaren fick ta emot en hel del bollar grabbarna sparkade på honom - inte till.. en hel del småpikar och en hel del galenskap! Det slutade med att han bara stod och garvade åt galningarna på plan. Hans bror - den andra tränaren - hade tagit sin tillflykt till läktaren där vi föräldrar satt och garvade!

Det var en helt suverän - men kall - eftermiddag. :)

söndag 16 augusti 2009

Bästa sommaren någonsin!

Ensam nu när barnen somnat för natten började jag tänka tillbaka på sommaren som gått nu när det bara är en dag kvar innan skolan börjar igen och jag måste säga att det här har varit den allra bästa sommaren någonsin!

Jag och barnen har haft så mycket roligt för oss och vi har kommit varandra ännu närmare och det har varit en helt otrolig upplevelse!

Photobucket
Bilden visas i större storlek i nytt fönster om du klickar på den.

Här är ett litet utdrag av vad vi gjort i sommar:
* spenderat tid i sommarstugan i två omgångar
* åkt till järnvägsmuseumet
* tog tåget till Stockholm och gick på Vasamuseumet samt Naturhistoriska museumet
* badat
* campat
* gått dagsvandringar
* lekt vid flera olika lekplatser
- och så har vi gjort mycket, mycket mer. :)

onsdag 20 augusti 2008

Dottern rymmer och sonen är föremålet för flickors beundran.

Sonens skola har en suverän hemsida där de skriver in all information man behöver veta men ibland så hinner de kanske inte med. Igår kom grabben hem med en lapp om att de ska ha en heldagsutflykt i morgon (läs: idag) och att de behöver något att äta ur och äta i, något att dricka ur och även sittunderlag. Det var bara att packa in två barn i bilen varav en var på sitt bästa solskenshumör *not*!

Jag hittade nästan allt jag behövde i friluftsbutiken men behövde smita in på Coop också. Väl inne i butiken skulle dottern ha godis och jag sa nej. Sedan upptäckte hon ostkakorna och jag sa nej. Det blev även nej till fika, ny väska, stor förpackning godis och en hel del annat vilket gjorde att denna kära unga dam vägrade följa med och handla. När jag vände mig om så var hon borta.

Både jag, hennes bror och en förskollärare på dotterns förskola gick omkring och letade efter henne en bra stund tills jag insåg att jag behövde mer hjälp så jag stoppade en man som arbetade där för att se om de sett en liten flicka med kort, ljust hår och rosa tröja. Jag hade knappt avslutat den meningen då ett kundmeddelande ropades ut för de hade "en liten flicka med kortklippt ljust hår och rosa tröja som tappat bort sin mamma och pappa" i kundtjänsten *ridå*.

Det var bara att fråga tjejen i kassan om jag fick ta med mig scanner och väska ut ur butiken för att hämta dottern och komma tillbaka och betala två minuter senare. I vanliga fall skriver jag alltid hennes namn och mitt mobilnummer på hennes arm men eftersom jag fick så bråttom att åka iväg så missade jag att göra det den här gången.

Idag när jag lämnade jag sonen på skolan och gick in för att prata med hans pedagoger och vips så var dottern borta igen. Jag skämtade om att jag var tvungen att jaga efter min rymmare till dotter då skolans lokalvårdare skrattade lite och jag berättade att hon rymde på Coop under gårdagen. "Jag hörde om en liten flicka i rosa tröja som tappat bort sin mamma på Coop igår" säger då den här kvinnan och det var då dags för *ridå* nummer två! :)

När vi gick över skolgården i morse så gick jag och dottern först och sonen kom en liten bit efter. Jag såg en grupp flickor i samma ålder som började titta förbi mig lite nervöst och jag såg hur en av tjejerna blev lite smått nervös och generad. När jag passerat den här gruppen såg jag hur de började röra sig i klunga mot min son och speciellt den här tjejen var så nervös att hon inte vågade komma i närheten av honom. :)

Min försiktige, tysta och helt underbara pojke har fått en beundrarinna. :)

".. and they call it puppy love..."

söndag 22 juni 2008

Same procedure as last year!

och jag lär mig aldrig!

Systeryster ringde för lite över en vecka sedan smått desprat efter någon mer jämnårig till midsommaren och bjöd in mig och barnen till mamma och deras sommarstuga. Jag har genom årens lopp kommit att avsky midsommarfirandet med min mamma eftersom hennes sätt att få alla att skratta har alltid varit att förnedra mig. Alla släktingar har sett detta men ingen har vågat stå upp mot henne.

Hur kunde jag ens tro att det skulle vara en bra idé att åka dit denna gång då jag visste vilka som skulle komma dit men efter mer än 30 år av denna behandling så kände jag att jag troligen är tillräckligt hårdhudad för att klara av en kväll i deras sällskap.

Den här gången sjönk hon dock till ett "all time low"!! Så fort vi kom dit så började hon "skämta" med storbusen om hur gammal han var och om han kunde läsa. Min mamma och hennes väninna sträckte fram en tidning mot honom och bad honom läsa väderleksrapporten. Hon vet så väl hur jobbigt min pojke har haft det med läsinlärningen och hur hårt han jobbat för att få läsningen att äntligen börja lossna. Inte undra på att han började gråta inom den första timmen hemma hos mormor. Hon fortsatte skämta på min pojkes bekostnad under hela kvällen både gällande läsningen för "om han inte kan läsa så är han ju en bebis" och varje gång han sa något så förlöjligade hon honom och när han var ute och lekte med hunden och snubblade så började hon garva åt det också. Jag har vid flera tillfällen sagt till henne att han är extra känslig just nu pga separationen men det kändes som om hon fick någon sorts pervers njutning i att få honom att gråta gång på gång på gång. Det och alla tjuvnyp hon gav mig under kvällen måste ha gjort midsommaraftonen till en våt dröm för henne.

Det slutade med att jag och syster min tog med oss barnen till hennes rum och tittade på teve istället, och det var nu jag fick veta att min syster som jag alltid trott har haft en bra uppväxt erkände att hennes uppväxt har varit lika djävlig som min. Och jag som trodde att vår mamma faktiskt hade ändrat sig för någon av systrarnas skull men tyvärr inte.