Bara för en kort stund.

Ja inte var det längre tid än så som exet lyckades reta upp mig. Som vanligt håller han på och tjafsar om tider hit och tider dit. Den överenskommelse vi tillsammans gjort ska han hålla på att ändra på. Gör jag inte som han vill så hotar han med soc/polisen/ansöka om enskild vårdnad om barnen/ta bilen ifrån mig eller så dundrar han in i mitt hem och använder mig som en vante som far över köket. Vid ett tillfället tryckte han till och med upp mig mot väggen och med underarmen hårt tryckt mot min hals.

Försöker jag kommunicera med honom så vägrar han att svara. Inte ens min fyraåring är lika tjurig som han är! Det är ganska intressant att han är han sur och grinig när det är han som satt oss alla i den här sitsen men det kommer han aldrig att inse.

Hade idag varit för ett par månader sedan hade jag brakat rakt ner genom golvet igen men idag var jag bara irriterad i kanske en kvart och sedan skakade jag av mig det. Han är inte värd att slösa de minsta lilla känslor på vare sig de är positiva eller negativa. Å andra sidan när jag ser tillbaka på honom och vår tid tillsammans så finns det inte mycket positivt att se tillbaka på. En tjurig, grinig karl som var fullständigt beroende av datorn och som prioriterade den framför familjen. Tja, han fick ju som han ville i slutändan för nu sitter han där ensam, utan barnen, med sin dator och jag tycker inte det minsta synd om honom.

Sedan förstår jag mig inte på honom. En kompis till honom skickade hit papperna för fullgörandet av skilsmässan men det fattas papper från exets sida. Jag har flera gånger påpekat att jag vägrar ta ansvar för det han ska göra och det finns inte en chans att jag tänker befinna mig i att ringa runt efter resten av dokumenten som han behöver. Tills han har lyckats göra det själv så kommer vi fortfarande att vara lagligt gifta. Men det här är ju exet i ett nötskal - alla andra får ta ansvaret för hans handlingar eftersom han inte orkar bemöda sig att göra det själv.

Fast har man en släkt som hans så är det kanske inte så konstigt att han är som han är. Hans kära mor sitter och kallar mig för apa inför barnen när de är där och varje gång barnen kommer hem igen så berättar de att hon sagt dumma saker om mig. Som vanligt så sätter exet inte stopp för det. Under 9 år tillsammans markerade han aldrig för sin närmaste familj att det inte är okej att behandla folk på det viset som de gör utan han sticker huvudet i sanden och tror att problemet ska försvinna av sig själv. Det är precis så han gör nu eftersom han vägrar svara på meddelanden om skilsmässan, bodelningen, barnen och allt annat som faktiskt är relevant.

Att jag för någon vecka sedan skickade ett sms till honom och kallade honom för ett svin för det han gjort var ju en annan femma. :D

Projektet en-bild-i-timmen är avslutad.

Det kändes lite knepigt att gå omkring med telefonen i högsta hugg. :) Jag ställde larmet en timme framåt hela tiden för annars hade jag missat att kolla på klockan. Det som slog mig runt 10-11 var att jag faktiskt hade varit vaken så många timmar för det kändes som om det fanns betydligt fler bilder än timmar än så men på något sätt stämmer det.

Så det här var en lördag med barnen hemma. En barnfri lördag skulle bli även mindre varierande att titta på eftersom det är då jag försöker vila och jag passar på att läsa väldigt mycket. Men en vanlig vardag borde vara mitt nästa försök men det får bli lite senare.

Jag vet inte varför jag kom att tänka på det här projektet. Det finns en site dedikerad till enbart detta. Antingen har idéen legat och grott i bakhuvudet på mig under en lång tid eller så letade jag bara efter en ursäkt att få leka lite med kameran, grafik och bloggen lite. :)



Troligen är det en blandning av allt det jag nyss nämnde.





De som antog utmaningen var

Hemma hos Sofi

Mitt liv här hemma och borta

lördagen den 10e januari 2009

6:40
God morgon mamma. Min dotter kröp upp i min säng för 10 minuter sedan. Hon ser oförskämt pigg ut. Det är synd att säga att mamma känner likadant. :)




7:40
Tinar bröd till frukost. Eftersom jag inte har någon micro får jag tina brödet i ugnen. Jag sätter temperaturen på runt 60-75 grader och så får brödet tina där inne. Alla tror de får nybakat så avslöja inte min hemlighet nu.



8:40
Plockar lite i köket. Kolla in katten på stolen. Jag undrar vad det är hon ser som är så intressant.





9:40
Tvätt: the never ending story. Fast å andra sidan är det värre med disken. Den ska ju göras minst 3 gånger om dagen - jag tvättar bara 5 gånger i veckan. *note to self: skaffa diskmaskin när jag får råd*




10:40
Försöker fixa till en ny bakgrund till bloggen. Jag har precis lärt mig hur man gör och det är så beroendeframkallande! Inspirationen och kreativiteten är äntligen återfunna!




11:40
Förbereder lunchen: kycklingklubbor + krossade tomater + kryddor tillagas i lergryta. Serveras med ris.





12:40
Granen äntligen avskalad. Trist för det är mysigt med gran. Måste bara hitta band för att binda ihop den och bära ner den i förrådet.





13:40
Mätta och belåtna. Sonens kompis kom över och jag hade bara gjort 3 klubbor så jag tog en vegetarisk biff istället. De är ljuvligt goda och helt hemmagjorda. :)




14:40
Den här gången blir det ett foto av biffarna jag talade om för i samma stund som jag tog kortet på mina frysta veg. biffar ringde larmet för 14:40. Recept finns i bloggen.




15:40
Lek ute, lek inne. Vi har precis kommit in igen och barnen satte sig framför XBoxen. 2 egna barn - 1 lånad.





16:40
Buzz och pop-corn. Receptet för en helkväll tillsammans! 1: Hade inget lock till kastrullen men det går att poppa med en bricka över också insåg jag. 2: Det märktes att vi inte spelat på väldigt lång tid. Vi fick ingen bild hur vi än kämpade - tills jag insåg att vi inte kopplat in sladdarna där fram. Ja ja. Så kan det gå ibland. *ler*


17:40
Någon måtta får det vara. :) Låg faktiskt i badet men det är en bild jag inte tänker dela med mig av. Ni får denna istället.





18:40
Snacka om fantasilös middag. Potatisbullar, bacon och lingonsylt. Tyvärr har jag ingen vitkål hemma.





19:40
Who's the Sing Star? Vi rockar loss alla tre till olika Sing Star till PS2.






20:40
En ny diskborste??






21:40
Snön lyser vit på taken.. endast Seven är vaken. Kanske inte riktigt så men visst känns det som det när man ser ut över folktomma bostadsområden. Precis till höger om bilden är sonens skola. Snacka om att ha nära till skolan.



22:40
Och vad glor du på? I vardagsrummet har jag satt upp 3 bokhyllor och de står rakt ut i rummet. Innanför är mitt krypin där jag sover. Ovanpå dessa hyllor har jag placerat katternas burar och där ligger de och myser om dagarna. Fast det är ju inte direkt lika mysigt som de gånger de hoppar rakt ner på mig när jag ligger och sover.


23:40
Dags att säga nattnatt. Även om jag blir uppe en stund till så väljer jag att avsluta mitt lilla projekt här och nu. Godnatt allihopa.

Vegetariska biffar

Ibland behöver vi alla lite hjälp att ta hand om resterna eller kanske laga billig mat. Här har jag ett vegetariskt alternativ som jag gillar och som inte kostar många kronor i slutändan.

Det här är bara en recept-skiss. Med det menas med att det finns inga specifika mått eller ingredienser. Jag kan bara tipsa om ingredienser.

I frysen har jag sedan tidigare kokta sojabönor. Tar ut en del och mixar dem i matberedaren fortfarande frysta.

Koka potatis och mosa den. Har du potatismos som rest efter en måltid kan du använda den men tillsätt lite mjöl i moset.

Detta är basen som jag alltid har.
--------------------

Jag hittade en kryddblandning på Willys vid sektionen för utländsk mat som innehåller persilja, gräslök, koriander och körvel. När jag googlade såg jag att det är en persisk grytblandning. Qormeh sabzi heter den tydligen.
--------------------

Sedan tillsätter jag
* finrivna morötter
* frysta grönsaker
* spenat
* majs
* lök
* vitlök
* allt din fantasi kan komma på
- valfritt antal av dessa tills du känner att mixen känns bra.

salt & peppar efter behag - tänk på att både potatis och salt drar till sig salt. Eftersom detta är helt vegetariskt och allt redan är kokt så är det lätt att smaka av kryddorna.

--------------------

Jag formar biffarna så de passar i handflatan och är lite mer än 1 cm tjocka. Dessa vänder jag i ströbröd. Sedan packar jag in dem i fryspåsar och fryser in dem. Det kan vara lite knepigt att få isär dem men med en ordentlig kniv och lite styrka fixar man det.

--------------------

Sedan när det är dags att äta så tar jag ut den mängd biffar som behövs och steker dem 3 minuter på var sida. Jag själv räknar med 1 biff per person - 2 om man är väldigt hungrig.

Till dessa serverar jag ris, couscous eller quinoa tillsammans med en sås eller som de är. En gång köpte jag hem jordnötssås som jag värmde tillsammans med lite sojagrädde och serverade med quinoa smaksatt med basilika och soltorkade tomater. Ljuvligt gott!

Det här är min dag

timme för timme dokumenterar jag idag min vardag och jag lägger bilderna i min vänstra spalt.

Mitt liv är allt annat än glamoröst men jag gör så gott jag kan. :) Så idag är det lördag och jag hade hoppats på sovmorgon men icke då. Redan 6:30 kröp dottern upp i min säng och meddelade att det var dags att vakna och jag som hade hoppats på lite sovmorgon i alla fall.

I skrivandets stund håller jag på att tina bröd i ugnen. Vi har ingen mikro så jag får göra så här istället men ska jag vara ärlig så föredrar jag det här sättet. Det luktar nu nybakt bröd här hemma och jag vet att brödet kommer att ha en härlig skorpa efter upptiningen i ugnen.

Önskar mig själv och mina barn en smaklig måltid. :)

Ge det tid.

Hade du träffat mig för ett år sedan hade du fått springa för att hålla samma takt som jag. Jag var gift, jobbade heltid, 2-barnsmamma, var ungdomsledare, lärare för en kvällskurs samt att på fritiden så läste jag mycket, pysslade med trolldeg, virkade, stickade, gjorde grafik, var social och träffade folk, skötte ett hushåll. Allt detta på en och samma gång och jag hade inga problem med att vara i farten.

Så kom mörkret. Som den djupaste avgrund drog den ner mig. Som kvicksand som drar ner mig allt mer desto hårdare jag kämpar för kontrollen. Det är oundvikligt att det en dag brister och det gjorde det.

Tack vare barnen så hade jag i alla fall någon sorts rutin på livet men allt annat försvann. Idag är jag visserligen fortfarande mamma men allt annat är borta. Det är en skrämmande känsla att veta att jag måste lära känna mig själv igen för det okända skrämmer mig lite i det här fallet. Vem är jag egentligen? Vem kommer jag att vara om ett år?

Det kommer dagar som idag då jag känner en sådan inre frid och det känns som om jag skulle kunna ta mig an hela världen och mitt hjärta jublar. Det känns som om att avgrunden är så långt borta att jag aldrig mer kommer att få se av den igen.

Så undan för undan, utan att jag märker det, faller skymningen igen. I början känns fortfarande marken fast men det är bara en illusion, en synvilla. Sakta dras mattan undan från mina fötter och marken saknar stabilitet och jag försöker greppa tag i en gren.

Det är så mitt liv ser ut idag och för en gångs skull tänker jag inte stressa mig själv utan jag tänker ta den tid det tar på mig för att läka såren och jag börjar äntligen acceptera att det här kan ta lång tid.

Nystart

Hela den här dagen har känts som en nystart. Jag har som synes ändrat nästintill allt i bloggen. Jag har inte skrivit koden för att få tre spalter men jag har gjort bakgrunden och även min header. Nu när jag inte längre har PSP på datorn så har jag insett att photobucket + microsoft office picture manager + paint.net är det enda jag behöver. :)


Jo jag skrev att det kändes som en nystart idag. För första gången på väldigt många månader känner jag mig fridfull. Det är en känsla så ovanlig för mig att jag knappt kom ihåg hur den känns. Det märks att jag har fått tillbaka min kreativitet och längtan efter att skapa. Till och med städningen var rofylld och tro mig, jag brukar inte tycka om att städa även om jag mår dåligt när det är rörigt hemma. Jag vet.. jag är en komplicerad figur. *ler*