Jag känner mig helt orkeslös. Efter två månaders arbetslöshet har jag fortfarande inte fått en enda krona i ersättning från a-kassan och vi lever på våra sista kronor just nu och jag vet inte när jag får pengar nästa gång. Jag har ingen aning om hur jag ska kunna betala räkningarna till månadsskiftet om inget händer snart. Till det tillkommer alla problem med exet. Han har inga problem alls med att ställa till med mer oro i mitt liv. Han har sitt på det torra ekonomiskt. Han har även några vid sin sida som manar och uppmuntrar honom till att fortsätta bråka. Det verkar som om han får en pervers kick utav det hela.
I söndags fick jag ett sms om att barnen skulle komma hem till 16 och jag ställde bara en fråga tillbaka om vi inte hade kommit överens om 18 och fick svar om att det hade vi. Sedan fick jag ett sms om att barnen inte skulle komma alls. En timme eller så senare får jag ett meddelande om att de kommer till 18.30 men vid 20 får jag ett filmklipp skickat till mig där min lilltroll står och gråter för trollet är trött och vill stanna kvar en stund till hos pappa.
Barnen kom inte den kvällen.
I måndags fick jag ett meddelande vid 8-tiden på morgonen att barnen var vid förskolan och skolan och exet bad om ursäkt för att han inte lämnat barnen som vi kommit överens om. Under söndagen fick jag även ett sms om att det var i mitt intresse att komma till familjerätten för att göra om vår överenskommelse angående barnen och om jag inte kommer så skulle han gå vidare med ärendet och söka enskild vårdnad. Hittills har jag hela tiden följt överenskommelsen till punkt och pricka men inte han. Barnen har inte kommit hem till mig en enda gång i rätt tid eller ens rätt dag. Han har även gjort allt för att inte betala underhållet för barnen och varje månad har en vän till honom varit tvungen att tala honom till rätta.
Finns det något slut på allt elände någonstans?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar