Nöden har ingen lag.

För att förklara allt måste jag beskriva min familj lite fort. Den består av då mig Seven, min son Erik 8 år och min dotter Emma 4 år. Vi bor tillsammans i en tvåa på 61 kvadrat vilket inte är direkt litet för en tvåa men vi är ju liksom 3 personer i hushållet.

Nu när Erik är 8 år så märks det att han har ett allt växande behov av att ha en egen plats. Fram till denna veckan har barnen delat rum men nu har jag flyttat ut min säng i vardagsrummet och jag håller på att ställa in alla Emmas saker i sovalkoven i vardagsrummet jag sov i innan.

Nu kommer barnen att fortsätta sova i samma rum tills det jag har råd att köpa en bäddfåtölj till Emma. Jag såg att IKEA har bäddfåtöljer i samma stil som soffan jag har så jag tänkte köpa en sådan.

Så nu bor vi alltså 3 personer i en tvåa men helt plötsligt har ändå alla ett helt eget utrymme även om jag delar mitt utrymme med barnen om dagarna. :)

Jag kan tänka mig att lägga upp bilderna på allt när jag är klar. Exet menar på att jag och barnen lever i en svinstia - ska bli intressant att se om det finns någon som håller med honom eller tar avstånd från hans påstående. :)

Nostalgitripp :)

23 år senare :D



Jag var bara tvungen att visa mina barn hur det såg ut 1984 och jag var sååå kär i minstingen Louis vid den tiden. På filmen från 1984 var det svårt att se dem men så hittade jag det här klippet från -07 och där har vi Louis själv närmast kameran!

Jag tror det var sommaren -85 jag såg dem spela i Gropen i Leksand. Jag hade hört så mycket om att de var så generösa mot fansen och att de brukade stanna kvar efter spelningen och skriva autografer - denna gång drog de så fort de kunde i en bil omedelbart efter spelningen.

Inte kan jag klaga ändå. Jag har fått bättre minnen i alla fall av en av bröderna idag. Fast det började minst sagt lite pinsamt. :)

En kväll var jag nästan klar med passet på min Orbitrek när telefonen ringer och mitt i stånkandet och flåsande hör jag "Hej. Det här är Louis Herrey" och då sa en liten Seven tack och godnatt. *skrattar* Det kändes lite smått pinsamt att flämta min barndomsidol i örat.

Louis är en av de mest jordnära och varma människor jag någonsin lärt känna och jag känner mig riktigt stolt över att ha fått chansen att arbeta med honom och lära känna honom. :)

21 dagar in

nu har jag gått på den här kosten i 21 dagar - 3 veckor i morgon!

Att säga att jag är trött på kyckling är ingen underdrift - om jag aldrig mer kommer att se en kyckling efter den här kosten så är jag nöjd med det!

Inte en enda gång har jag fuskat! Inte en smula bröd, inte en klunk saft, inte en endaste liten bit godis eller annat! Jag har skött dieten helt felfritt från dag 1 men det är krävande. Numera måste jag vissa dagar avlägsna mig från köket när barnen äter för det går helt enkelt inte att stanna kvar där inne.

Magen är lite bättre även om den är långt ifrån bra. Jag har köpt hem en hel del näringsdrycker från apoteket. Det finns inga drycker som är både mjölk- och glutenfria så jag fick ta en med mjölkprotein i. De senaste dagarna har jag fått ont i magen ett tag efter att jag druckit en drink men jag vet inte om det har med drycken att göra eller om det bara är min mage som krånglar som den alltid gör.

Jag tog ett uppehåll i ett par dagar men innan det drack jag en flaska om dagen och då hade jag inga problem med magen.

Önskar så jag visste varför jag har sådana problem med magen och fick en universalkur på en gång för att slippa allt det här.

Men även detta kämpande har sina glimtar - jag har nu gått ner hela 19 kilo sedan maj 2008 (står 2007 i den bloggen men jag gick upp allt igen och fick börja om från början maj -08). Ett kilo till och det blir hela 20 kilo.

Tänk om jag kunde få ett klädföretag att sponsra mig med en hel garderob när jag är klar med all denna viktminskning för jag kommer definitivt att behöva nya kläder. :)

Min gåva till mig själv.

Jag måste ju på något sätt fira att jag har gått ner 20 kilo!!!! och idag smet jag in på Kicks och köpte ögonskugga i 4 nyanser mellan svart - silver, lösögonfransar och lim.

Nu har jag även avklarat en beställning hos Yves Rocher på läppstift, make-up borstar, makeup kit, läppstift och nagellack.

När allt det här kommer ska jag slänga nästan 75% av all min "gamla" makeup. :)

Okej, okej. Jag har inte riktigt nått - 20 kilo ännu då jag har ett par hekto kvar men jag kände att idag var en utmärkt dag att fira även om jag "bara" är på -18.5 kilo. :D

En liten present till mig

Jag och barnen var iväg till köpis idag för att handla lite. Väl där kände jag att jag skulle köpa en liten present till mig själv för att fira att jag gått ner 20 kilo!

Tja.. om ett par hekto i alla fall men

Ha!

Barnens farmor ringde igår kväll och berättade att soc ringt henne och det intressanta var att hennes beskrivning av situationen var samstämmig min! Även hon intygade om att sonen har tagit enorma kliv framåt i utvecklingen sedan vi flyttade och det skulle inte ske om han mått dåligt och om jag vore psykiskt instabil som de vill utmåla mig till att vara! De hade till och med ringt upp henne för att fråga om de verkligen hade förstått henne rätt.

Det ska bli intressant att höra vad de har att säga vid nästa möte.

Hon har även hon berättat om allt tjafs som exet har haft för sig. De hade frågat henne om hon någonsin sett något utbrott från mig och hon berättade som det var. Hon har hört personer (läs exet) påstå att jag har haft utbrott för mig men att hon aldrig sett något liknande.

Hon beskrev mig som en glad och busig mamma som alltid såg till barnens bästa och att jag alltid tagit väl hand om barnen. Att hon och jag kanske inte alltid varit överens gällande något vi pratat om men att vi tillsammans alltid har fört en objektiv och öppen diskussion gällande vad det än kan ha handlat om.

Hon berättade även ett par saker om exet som jag inte tänker skriva om här ifall att han eller hans pack läser. Jag bryr mig inte om de läser men det finns vissa saker jag inte tänker ta upp här i bloggen.

Nu har jag äntligen börjat få in de dokument jag har begärt från olika platser och jag har nu samlat på mig ganska stora bevis för vad exet har ljugit om och andra lite mer jobbiga saker som han vägrat erkänna tidigare. Nu har jag pappersbevis gällande detta!

Nu ska jag fortsätta städa! Det är första dagen sedan måndagkväll som jag har haft en chans att röra mig omkring i hemmet. Dottern har haft 40 graders feber i 3 dygn och kräkts i 2 av dessa. Nu håller febern äntligen att ge sig även om hon har lite feber så är hon i alla fall pigg idag.

Lägenheten ser ut som en katastrofzon *skrattar* men jag prioriterar gärna att sitta med dottern framför att plocka upp lite kläder och leksaker från golven. Om någon anser att jag är en dålig mamma för det så kan jag gladeligen lämna ut adress till både mig och till soc här på orten så får de ta upp det med dem. *ler*

Du måste se detta!

Jag tror inte att min vän har något emot att jag mer eller mindre stjäl hans inlägg från hans blogg. :)

Det här är den mest insprierande berättelser jag någonsin hört. Det är en berättelse om två hjältar - en far och en son. Sonen - Rick - är 46 år gammal och kort efter hans födelse upptäckte läkarna att han hade Cerebral Palsy. Deras omedelbara råd till föräldrarna var att de skulle sätta Rick på ett hem för han skulle leva hela sitt liv som en "grönsak". Men föräldrarna ville inget annat än att uppfostra sin son som ett normalt barn.

Som du kommer att förstå i videon så frågade Rick sin far ett antal år sedan om han kunde hjälpa honom att springa ett 5 mile välgörenhetslopp för en lokal atlet som precis blivit förlamad i en olycka. Rick sa till sin far att han ville göra någonting för denna unga man för att hjälpa honom att förstå att livet går vidare även om man blir förlamad.

Fadern - Dick - assisterade sin son genom att springa bakom hans rullstol, vara den som förde dem framåt. Detta är upptakten till en av de största kärlekshistorier mellan förälder och barn. Dick kände att han ville göra detta för sin son, ge honom ett bättre liv, för Rick hade berättat för honom att när han sprang kändes det som om hans handikapp försvann.

I April 2009 kommer de att genomföra sitt 1000de lopp, vilket kommer att bli deras 27e Boston Maraton. Vid sidan av att "springa" med sin far så har Rick gått ut från gymnasiet och tagit examen vid Bostons Universitet. Han föreläser mycket (med en speciell dator röst). Han har nu
rest över hela världen och vart de än kommer så blir de mottagna som hjältar.

Deras familjemotto är "Du kan! Allt är möjligt. Du kan allt du vill bara du kämpar. Inte ens ett handikapp kan stå i din väg. Och om det är för svårt att göra ensam, gör det tillsammans med någon du älskar, då blir glädjen dubbelt så stor."

Musikvideor för Team Holt.

Den officiella berättelsen om Team Holt.



Inspirerande musikvideo. Musiken är religiöst inspirerad men det handlar inte om musiken - det handlar om far och son och en kärlek oändlig stor.



Stort tack till Louis som hjälper till att sprida detta kärlekens budskap världen över.

ETT BARN

Ett barn som får mycket kritik
lär sig att fördöma.
Ett barn som får möta fientlighet
lär sig att slåss.

Ett barn som görs till åtlöjeutvecklar osäkerhet.
Ett barn som ständigt får uppleva skam
utvecklar skuldkänslor.

Ett barn som behandlas med tolerans
lär sig generositet.
Ett barn som får uppmuntran
utvecklar sin självkänsla.


Ett barn som bemöts med vänskap
lär sig känna förtroende.
Ett barn som får uppleva rent spel
lär sig rättvisa.
Ett barn som accepteras och respekteras
känner trygghet.

Dorothy Law Holte

Om jag kunde leva om mitt liv igen

Jag skulle våga göra fler misstag nästa gång.
Jag skulle slappna av och ta det lugnt.
Jag skulle vara tokigare än jag varit i det här livet.
Jag skulle ta färre saker på allvar.
Jag skulle ta fler chanser.
Jag skulle bestiga fler berg och simma i fler floder.
Jag skulle äta mer glass och mindre potatis.
Jag skulle kanske ha fler verkliga problem men färre inbillade.

För jag är en av dem som lever förnuftigt och klokt timme efter timme, dag efter dag. Visst har jag haft mina ögonblick men om jag fick leva om igen skulle jag faktiskt försöka att inte ha annat än ögonblick, det ena efter det andra, istället för att planera så många år i förväg, varje dag.

Jag är en av de få människor som aldrig åker någonstans utan att ta med termometer, vattenflaska, regnrock och fallskärm. Om jag fick leva om mitt liv igen, skulle jag resa med mindre packning. Jag skulle börja gå barfota tidigare på våren och fortsätta till senare på hösten. Jag skulle dansa mer. Jag skulle åka fler karuseller. Jag skulle plocka fler maskrosor.

Nadine Stair
85 år gammal
från Louisville, Kentucky, USA

Jag känner mig så hjälplös

när mina barn blir sjuka.

Redan i måndags förstod jag att något var på G för min dotter var inte som hon brukar vara när jag hämtade henne. Det var redan då jag ringde jobbet och förvarnade att jag inte skulle komma in under tisdagen och arbeta.

Så i går morse kom lillan upp och klagade på ont i huvudet. Runt förmiddagstid hade hon 38.3 och hon brukar ligga på runt 36.8. Ju fler timmar gick under dagen desto högre blev hennes feber. Mot eftermiddagen fick hon en halv Alvedonkur och en timme efter det hade hon 39.3.

Om inte febern var nog så tog resten över kändes det som. För tillfället har jag inte en enda ren handduk för jag har använt dem alla för att torka upp. Även min säng och soffan fick sig ett par duschar. Tur att hon bara fått vatten att dricka under dagen. Hon har inte klarat av att behålla en enda klunk med vatten under tisdagen.

I morse vaknade hon upp med 38.9 och ville ha ett varmt bad - det tredje i ordningen sedan igår eftermiddag. Hon har sovit nästan hela dagen idag.

Jag känner mig som en fullständig skurk för om någon timme ska jag ta med henne hem till en väninna som ska passa henne för jag bara måste åka in till stan och träffa advokaten. Gör jag inte det idag så måste jag vänta 2-3 veckor innan han har tid att träffa mig igen.

Hos den här familjen är de redan sjuka och troligen har våra barn blivit smittade samtidigt för deras äldsta dotter och min dotter går på samma avdelning.

Vill de ha bevis

så ska de minsann få bevis!

Soc vägrar tro mig när jag säger att exet har ett explosivt temperament - det tillsammans med kosttillskott han tar som är testosteronhöjande är en otroligt farlig kombination.

Till soc har exet sagt att det är jag som provocerar honom till dessa utbrott och att han inte tar några liknande kosttillskott. Men jag har numera pappersbevis som motsäger hans påståenden.

Och nu har jag äntligen börjat inse varför han reagerade så kraftigt varje gång jag kom i närheten av räkningarna för att betala dem. Under alla år vi var ihop fick jag aldrig betala räkningarna. Nu har jag sett för vilka summor han beställde varor varje månad.

Augusti -08 var en riktigt intressant månad. Den månaden hade han meddelat att han inte hade råd att ha barnen men han hade råd att köpa en jacka för 1400:-? Ja, jag har bevis för detta! En kort tid efter det köpte han ytterligare ett plagg för 1000:-!

52 sidor

varav en sida som försättsblad och en innehållsförteckning består nu dokumentet av. Vad jag ska göra av det har jag ingen aning om men det känns så otroligt skönt att få ner allt i skrift.

Inte ens mitt examensarbete på högskolan var så här stort och genomarbetat. *skrattar*

Hmmm
53 sidor

Tiden läker alla sår

It has been said, 'time heals all wounds.' I do not agree.
The wounds remain.
In time, the mind, protecting its sanity, covers them with scar tissue and the pain lessens.

But it is never gone.

Rose Kennedy

21 sidor in

Idag sitter jag och skriver ner allt jag kan komma på för att sedan överlämna dokumentet till soc tillsammans med resterande intyg/dokument jag kommer att få.

Just nu är jag 21 sidor in i skrivandet och har en del kvar att skriva.

Jag skämtade med en av mina närmaste vänner att jag skulle strukturera upp allt som en bok med kapitel och överskrifter och även innehållsförteckning. :) Och att jag sedan skulle skicka den till en förläggare efter att soc fått sina kopior.

Han började då skämta om att jag skulle vänta tills efter allt det här med soc är klart och sedan skicka det till någon film/TV-serieskapare för det här var ju material för en riktigt rejäl filmatisering.

Tur att man kan skämta i eländet. :D

Uppdatering 1:
Nu har jag staplat upp allting, lagt in rubriker och sidbrytningar tillsammans med en innehållsförteckningen och det slutade på 42 sidor. För att vara riktigt djävlig kan jag ju alltid skapa till en vacker lite framsida också. *skrattar*

Uppdatering 2:
Nu har jag varit lite överdjävlig. *skrattar* Men det kändes bra för mig. :) Jag har lagt in en kopia på den ofullständiga bodelningen samt gjort en vacker försättssida. :) Nu ska jag bara skicka iväg detta till en vän som ska korrekturläsa texten och när allt är klart ska jag omvandla dokumentet till pdf.

Även katterna får städa upp efter sig. :)

Nu när jag kom ut i köket upptäcker jag att ena katten vält ut hela matskålen med torrfoder och den andra katten har krypt in i påsen med kattmat och det ligger nu kattmat på golvet i hela köket!

Det här är något de får städa upp efter sig själva! *skrattar*

Följande konversation utspelade sig

på facebook häromdagen:

Jag:
Kommer du ihåg att för länge sedan så berättade jag för dig om allt strul min mamma hållt på med och du inte trodde mig?Att vi sedan åkte iväg till [någon] som berättade om samma saker? Och att efter det så trodde du mig?Jag vet att det var många år sedan men....

Svararen:
jag kommer nog inte ihåg så mycket detaljer tyvärr.. men att d inte var särskilt snälla saker kommer jag ihåg.. du har väl alltid varit d svarta fåret:( är d ff så mellan er?? e d hon som strular igen med dig?

Tur att det finns någon som kommer ihåg eländet och vågar säga det också.

Mitt liv känns som värsta dokusåpan för tillfället.

Brast i gråt idag på jobbet

det här är första gången jag någonsin gör detta men jag tänkte be er titta in i min andra blogg och läsa det inlägget där.

En singelmammas överlevnadsdagbok.

Intressant

Jag har hela 5 vittnen/referenser angående barnen, mig själv och även exet men soc har valt att inte höra några av dem.

De anser inte att det är nödvändigt att kontakta sonens gamla skola som kan bevisa för dem att vår son alltid har varit en känslig pojke och lätt för att gråta. Nu anser de att det är mitt fel men vägrar ringa skolan.

Jag har också ett vittne om att exet gör inget annat än att sitta vid datorn hela tiden - detta vittne har sett detta flera gånger men ingen har ringt.

Jag har även uppgett min terapeut som referent men henne tänker de inte prata med - hon har tydligen inte en tillräckligt bra utbildning enligt dem - men de tar fullt till fasta det som exets bekanta sagt om mig och de har verkligen ingen utbildning.

Jag har förklarat om och om igen att jag var trött pga medicinerna och att min läkare gärna ställer upp och pratar med dem - de anser att han inte har något att tillföra.

Nu har jag ett till vittne som kan bevisa för dem hur illa behandlad jag blev under hela min uppväxt av min mamma men inte heller den personen kommer att bli hörd men de tror varenda ord min mamma säger?

Nu har terapeuten lovat att tvinga dem att höra henne för hon ska själv ta kontakt med dem och prata och då måste de lyssna. Hon skulle försöka få tag i min läkare också. Mina två andra vittnen ska jag be skriva ner allt de kommer på för soc kan inte heller bortse från dessa dokument.

Sedan till slut ska jag begära in alla papper som går att finna från sonens gamla skola och lämna över dessa till soc för att bevisa att min son alltid har varit en känslig pojke och att han tycker att det är jättejobbigt när saker blir svåra eller om någon är dum mot honom.

Nu i helgen är jag barnfri - då ska jag sätta mig ner och dokumentera allt in i detaljer! Allt från exets hot om att ta livet av sig till misshandeln och all hans vägran att samarbeta. Det tillsammans med en hel del reservationer angående vissa kommentarer från soc.

Detta dokument ska jag sedan lämna in till både soc och till min advokat som jag ska träffa nästa vecka.

Det här är nästan pinsamt. :)

Min son har grymm koll på vad jag får äta och inte får äta! :) Idag kom jag ut i vardagsrummet med en knäckemacka och fick omedelbart frågan om jag får äta den!

Är den mjölk och glutenfri ja och även mjölkfritt margarin så kan jag äta det.

Eftersom barnen ser vad jag äter så lägger de ju automatiskt märke till att jag inte äter samma sak som dem.

Och nu - nästintill 2 veckor in i dieten har jag inte fuskat en enda gång!! Och sedan i somras har jag gått ner 16 kilo.

Gillar detta jag!

Tillåt mig att spy!

Idag har varit en riktigt rolig dag. Vet knappt vart jag ska börja.

Fick idag veta att hon som jag trodde var min bästa vän en gång gjorde allt för att stoppa mig från att hämta min dotter. I dokumentet jag fått stod det inte snälla saker. Min egen mamma står också i samma dokument som vittne om att jag ska ha misshandlat barnens far!

Jag var den som var gul och blå efter det mötet, jag blev upptryckt mot väggen med hans arm över min hals men jag misshandlade honom? Min mamma vägrar erkänna något och började direkt falla in i sina gamla takter att börja håna mig allt hon orkade. "Hur många lugnade har du tagit idag då?" hånade hon mig i telefonen.

Det är ganska intressant att jag har fått all dokumentation från soc angående alla samtal de haft hittills men både min mamma och syster menar på att jag ljuger. Konstigt eftersom jag har papper på det skrivna i någon annans handstil och jag fick dessa papper idag. Det skulle vara roligt att höra hur jag kan ha lyckats få till detta egentligen?

Min mamma var förövrigt den som vägrade ringa till polisen när exet kom in i mitt hem och försökte rycka till sig dottern och min mamma går sedan fram till honom och överlämnar flickan till honom!

När ska den här mardrömmen vara över egentligen? Nu har jag bokat in en ny tid med min advokat för att se vad vi kan göra för att få ordning på den här soppan en gång för alla!

Kärlek

"Love is when you look into someone's eyes
and see everything you need."

Kristen Kappel

Snart 2 veckor sedan

pappan hade någon som helst kontakt med sitt äldsta barn och det barnet är definitivt gammalt nog för att förstå att pappa inte ringt.

Hade inte jag meddelat honom om att yngsta barnet var ledig i onsdags och att han kunde ha henne över dagen så hade inte heller hon hört av från sin pappa på lång tid.

Ärligt talat tycker jag faktiskt att det är fruktansvärt snålt av honom att inte offra lite tid och pengar på att ringa och säga godnatt till sina barn i alla fall någon gång i veckan. Hela deras värld har vänts upp och ner och de behöver båda sina föräldrar så mycket men det verkar inte pappan förstå.

Han tycker att det är roligare att lägga den energin på tjejen istället för sina barn.

Och varför blir jag inte förvånad?

Uppdatering:
Klockan börjar närma sig midnatt och jag ska precis till att sätta igång min meditations-cd och sova men tänkte bara berätta att nog katten gjorde det susen att skriva här i bloggen. Jag vet att exet och hans pack läser här inne och det tog inte lång tid efter att jag lagt upp detta inlägg förrän han försökte få kontakt med barnen.

Tydligen ringde han två gånger idag såg jag i sonens telefon efter att barnen lagt sig men ingen av oss hade hört signalen.

Barnen har spelat singstar och allt vad det innebär: jag blev döv på kuppen och barnen hör absolut inget annat än låten, ylandet från sig själva och varandra samt mammas plågade stön när de båda två sjunger så falskt att jag allvarligt funderade på att be till högre makter att tillfälligt ta bort min hörsel. :)

Sant

Inget är omöjligt - det tar bara lite längre tid.

En helt underbar tomatsås står och kokar på spisen!

Jag var tvungen att smita ut i köket och se efter hur det går med min tomatsås och den var riktigt god!

Jag har bara blandat finhackad morot, zuccini och krossade tomater och tillsatt salt, lite socker, timjan och oregano!

Denna kan jag ha till färs, fisk eller som den är. Den fungerar säkert tillsammans med lamm också. :)

Jag hittade klänningen!

Häromdagen tittade jag på Canada's next top model; cycle 2 och i ett av de första avsnitten fick tjejerna en varsin svart klänning. Denna klänning kan varieras i det oändliga och jag kan lova att jag har letat.

Cotton Spandex JerseyBandeau Dress

Sheer JerseyBandeau Dress

Igår hittade jag den hos American Apparel Store ! Nu har jag skickat ett mail till butiken för att se om de kan tänka sig att skicka en till Sverige eftersom Sverige inte var ett av de länder de skickar sina produkter till.

Om de inte kan skicka den så kan jag sy en egen variant.

De hade även en annan klänning, mycket enklare, som jag också blev intresserad av.

Le Sac Dress

Sikta mot stjärnorna

“Shoot for the moon
and if you miss you will still be among the stars.”

Les Brown

Barnen njuter av Wienerbröd

... och jag av näringsdryck med jordgubb/hallonsmak. :)



Igår var det kämpigt. Barnen och sonens ena vän bakade egna pizzor och det luktade så gott! Fast jag fick en rolig liten överraskning. Jag köpte tomatsås på burk för jag var för lat att göra en egen och när jag läste innehållsförteckningen insåg jag att den enbart innehåller sånt som jag kan äta!

Så igår blev det för första gången variation i min mat: glutenfri pasta och tomatsås! Det var skrämmande gott!

Nu har jag köpt hem alla ingredienser som fanns i den burken och jag ska koka upp storkok av den där såsen!

Och dansen fortsätter...

Efter hans tjafs om att få dra av underhåll så skrev jag till honom att om han var så snål och ville ha tillbaka pengarna så skulle jag personligen sätta in dem på hans konto så fort jag fick min lön.

Så igår kom lönen och jag frågade om han skulle ha de där *censur* pengarna? Fick ett meddelande tillbaka att jag skulle glömma det. Att jag skulle riva blanketten och glömma allting.

Det är precis så här vi har hållt på sedan i juni - han hotar och bråkar om något och när jag sedan konfronterar honom angående det han sagt så tar han tillbaka allt!

Så vad kan vi lägga till i statistiken nu?

* hot om att ta tillbaka bilen
* hot om att ta tillbaka alla våra gemensamma ägodelar jag fick
* lovade att betala halva barnomsorgsräkningarna vi hade gemensamt men gjorde det inte
* hotat X antal gånger om att söka enskild vårdnad
* hotat om att inte lämna tillbaka barnen, fullföljde även detta vid ett tillfälle

* hotat om att skicka polisen på mig om jag inte gör som han vill
* hotar med soc om jag inte gör som han vill
* ska ha tillbaka pengar för att han haft barnen ett fåtal dagar i dec
* ska ha avdrag i underhållet för att han fått ökade kostnader i och med att han är den som åker fram och tillbaka
* försökt med våld ta vår dotter från mitt hem

* krånglar med lämningarna stup i kvarten
* vägrar skicka över kläder och leksaker
* vägrar gå med på en bodelning
* lovade att byta efternamn (ta bort mitt) men nu vägrar han göra det
* först vägrade han betala underhåll för han menade på att det behöver han inte göra om vi har gemensam vårdnad för det hade försäkringskassan sagt.

* när han väl går med på att betala underhåll krånglar han hela tiden - tack och lov för fk och att de nu tagit över ärendet
* vägrar samarbeta och svara på sms
* gör upp planer för våra barn tillsammans med andra - numera vet jag inte vem jag ska ringa för att få veta när han tänkt ha barnen eller så. Ska jag kontakta honom, ringa hans kompis, hans styvmor eller soc?
* ena dagen har han inga problem med att samarbeta för att nästa dag börja krångla igen

Tack och lov att inget av allt det här berör mig längre. Sist han meddelade att han tänkte kräva 50-50 boende så hälsade jag bara att vi ses i tingsrätten.

Han har inte haft en tanke på vad det skulle innebära för både honom och barnen om han skulle ha dem 50% i och med att han har ett sådant jobb som han har samt att det väldigt många timmar i bilen per dag och vad jag vet är han aldrig ledig mån-fre. Han är som mest ledig 2-3 dagar i sträck.

Vi får aldrig glömma

Det finns händelser i historien som vi aldrig kan tillåta oss att glömma och en av de främsta bland dessa är det som hände i Tjernobyl.

För många år sedan fann jag denna site: Ghost Town
om Elenas motorcykeltur genom staden där hon dokumenterade hur den ser ut idag.

Hennes berättelse och bilder berör mig än idag. Hon har utökat siten och den kan du hitta här.

Min helg är gjord!

Idag lyckades jag med något jag aldrig trodde jag skulle göra! :)

Förskolan jag varit på den här veckan har på en avdelning ett set enäggstvillingar. Dessa barn har identiska kläder på sig och det enda som skiljer är att deras tofflor har olika färg.

Så idag efter vilan där barnen sover i enbart blöja så hörde jag en röst bakom mig när jag satt på golvet och lekte med barnen: "här får du en sömntuta" och jag tittar upp. Där står en kollega med en av dessa tvillingar.

Nu börjar alla klia sig i huvudet för ingen har någon aning om vem som är vem! Barnen är för små för att prata och de reagerar båda två på båda namnen vilket gör att det är hopplöst att få reda på vem som är vem.

De flesta tyckte sig tro att jag hade T1 (Tvilling 1) i famnen och jag satte på barnet kläderna och även tofflorna för T1 men det kändes inte rätt. Det var något som var fel. T1 gjorde saker som jag hade jagat efter T2 hela dagen och jag hade lagt märke till att T2 hade mer hår på ena sidan där bak än T1 men hela personalstyrkan på 4 avdelningar var lika förvirrade.

Eftersom jag bara träffat barnen 2 gånger - idag och i måndags + det faktum att jag är ansiktsblind så var det inte många som trodde att jag hade rätt.

Så på eftermiddagen kom mamma och hämtade sina två guldklimpar och det visade sig att jag hade rätt! Det var T2 jag hade fått i famnen och sedan satt på barnet T1s tofflor!

Jag kände mig lite stolt och lycklig efter det beskedet för jag trodde aldrig att jag om någon skulle klara av att skilja på ett par enäggstvillingar!

Min son har två kompisar som är tvåäggstvillingar och det är fullständigt hopplöst för mig att se skillnad på dem även om jag ser att de ser olika ut så vet jag aldrig vem som är vem.

Dagens topp 5

Sympathy for the Devil - The Rolling Stones
Goda näringsdrycker från Apoteket!
Goa barn och många skratt.
Det snöar.

FREDAG!!

Min gryta på kycklingfärs.

För ett par år sedan drabbades jag av tarmsjukdomen IBS och nu i dagarna äter jag strikt IBS-kost, en sorts skonkost.

Jag har inte många ingredienser att välja mellan så det är till att bli kreativ med det lilla jag har att röra mig med.

Till denna gryta använde jag
3 burkar krossade tomater
2 finhackade morötter
400 gr kycklingfärs - allt detta kokade jag tillsammans tills morötterna blev mjuka och färsen var genomkokt.

För den som inte äter skonkost så skulle jag nog föredra att steka färsen först men eftersom jag inte kan äta stekt mat så dumpade jag ner allt tillsammans med tomaterna. :)

Jag använde lite salt och kryddblandningen Qormeh sabzi (persilja, gräslök, koriander och körvel) och serverade tillsammans med ris.

Till mig själv beräknade jag en portion på 1 dl gryta och jag fick ut 11 portioner där jag fryst in nästan alla. Jag är lite egoistisk - denna gryta är bara till för mig. :) Till barnen lagar jag en annan mat.

- 14.3 kilo

från min absoluta högsta vikt. Det här är den vikt jag gått ner sedan mitten/slutet av 2007.

Det har varit en resa med mycket upp och nergångar men jag har en hel del vikt ändå att gå ner. Om det är en sak jag inte tänker göra är att stressa min kropp att gå ner i vikt för fort eller för häftigt för det blir bara kattskit av det i alla fall!

Nu ska jag göra dottern i ordning och försöka få någon ordning på mitt råttbo: aka mitt hår! :)

Hehe.. utmanad igen.

Utmaning till några av er

Jag fick en utmaning av som jag svarar på här.

Vilken mat äter du ofta?
Just nu lever jag på ris och kokt kyckling. Äter specialdiet. Annars äter jag nästan allt.

När du är på kalas, är du den personen som sitter eller hjälper du till och duka av?
Jag hjälper till om jag känner dem jag är hos väl, bär alltid ut min disk själv.

Var sitter du helst när du bloggar?
Vid mitt databord i vardagsrummet.

Köper du ofta Triss?
Aldrig

Vilken stad eller land har varit din bästa semester?
Den jag kommer ihåg mest som barn: när vi åkte till Gotland.
Min favorit nu: att åka till stugan i Stockholms skärgård och bara njuta av lugnet.

Vilken TV-kanal tittar du mest på?
Jag vet inte.. blandar mellan 6an och TV3.

Regler för utmaningen:Välj ut 4 stycken som du vill ska svara och utmana dom på deras bloggar. Be dom kolla in din och låt sedan personen som utmanade dig få veta när du svarat på frågorna/utmaningen!

Jag utmanar följande
Västergötskan

Jag har så ont i huvudet!

Det känns som om en hel tub huvudvärkstabletter inte ens skulle minska denna huvudvärk det minsta lilla! Utöver det känner jag mig lite smått sur och grinig. Jag har väntat så länge efter den här dagen men det blev ett rejält antiklimax då inget fungerade som det skulle. Får väl sitta i telefonen i morgon för att få hit någon att fixa till maskinen åt mig då.

Med kosten går det ändå bra. Det är kämpigt, slitigt och enformigt men jag har inte haft ont i magen på 3 dagar!! Jippiii säger jag bara!

Jag bara måste få visa detta! I somras köpte jag ett par byxor (tror jag skrev om dessa tidigare) och då kunde jag bara knyta snöret längst ut. Det syns på bilden vad jag menar. Det var med nöd och näppe jag ändå fick på mig byxorna.

Idag ser det lite annorlunda ut. Jag har minskat 26 cm i omkrets runt magen!

Hoppsan då.

Jag blev visst ledig idag! :)

Förskolan jag skulle ha varit på har stängt idag och jag fick för några veckor sedan en annan förskola jag skulle till. Jag ringde dit igår och allt verkade vara helt okej. Nu på morgonen när jag letade efter en parkeringsplats i närheten ringde jag och de hade ingen aning om att jag skulle komma för de hade redan fått in sin egen utbildningsvikarie.

Det blev att åka hem och ringa chefen. Jag blev erbjuden att åka tillbaka igen men med tanke på min stackars hals och förkylning valde jag att stanna hemma och ta ut föräldraledighet istället. Så nu är jag ledig två dagar denna vecka. :)

IBS kost dag 2.

Då var jag klar med dag 2 på IBS-kosten. Jag räknar med att äta den här kosten i upp emot 6 veckor innan jag börjar introducera nya födoämnen. Ärligt talat trodde jag inte att kosten skulle ge resultat så snart!

I vissa avseenden är magen precis som tidigare men jag har mindre magkramper och gaser. Okej, okej. Det är min blogg - jag väljer själv vad jag vill skriva om. :)

Jag önskar att det fanns flera där ute som är helt öppna angående sin IBS för vi behöver prata om det här. Detta är något som drabbar många men få väljer att söka hjälp för det är så pinsamt att prata bajs, pruttar och allt som har med tarmar att göra.

En sak är dock säker: det är förlamande att leva med en mage i olag och det är inget jag tänker skämmas för att skriva om heller!

Det sägs att man rasar i vikt av den här kosten och även om det är det sista skälet jag har för att äta den här kosten så är det för mig i alla fall en trevlig bieffekt. Sedan separationen i juni har jag gått ner 13 kilo.

Jag måste bara ta ett kort på ett par byxor för att illustrera hur mycket jag gått ner men byxorna måste torka först - sedan kommer kortet. :)

Jag blir så trött på honom!

För tredje gången i rad kom han hem till mig med säckar av hans eget skräp. Nu har jag fått alla hans gamla gardiner som han fått av sin mamma samt sin fd svärmor, allt gammalt linne som även det kommer från hans första äktenskap.

När jag bad om kläder till dottern fick jag hennes gamla kläder hon hade för några år sedan men inget hon kan ha nu.

Idag kom han även med en blankett från försäkringskassan att han ville göra avdrag i underhållet för han hade haft barnen 7 dagar i december.

Att jag är den som lägger ut tusentals kronor i utrustning till sonen och skolan, sonens mobiltelefon för att han ska kunna kontakta pappa och jag har även varit tvungen att betala en stor summa i räkningar som han skulle ha tagit hand om.

Han kräver att själv få behålla hus och alla ägodelar vi hade tillsammans och nu kräver han att jag ska skriva på ett papper för att han ska få ett par hundra mindre att betala i underhåll!

Han är ju helt sanslös!

IBS kost

Det känns som om mitt liv kommer att bli ytterst begränsat gällande kosten i 4-6 veckor framåt. *suck* Men om jag någonsin vill ha en chans att få min IBS under kontroll så måste jag väl ta mig i kragen och verkligen göra det här men det känns inte direkt lockande.
------------------------------------------------------------

IBS-KOST
Följande livsmedel får ingå i testperioden:

• ris, risgryn, rismjöl, rismjölk (rice dream), riskakor, risdiet (dr kousa’s)
• Sojamjölk (utan smakämnen)
• Rapsy (rapsmjölk), rapsyfrutti (raps”filmjölk”) – det är pulver som finns i specialhyllan
• Majsmjöl, polentagryn
• Glutenfri pasta
• Glutenfritt bröd (Knäckebröd!)
• Ev. sempers glutenfria mjölmixar
• Kött (nöt, vilt, får, lamm)
• Kyckling
• ”Vit” fisk
• Grönsallad, isbergssallad
• Skalad slanggurka, inlagd gurka
• Morot, palsternacka
• Tomat
• Squash/zucchini
• Avokado
• Oliver
• Spenat, nässlor
• Honungsmelon/nätmelon
• Persika (färsk eller konserverad UTAN lag)
• Bär (blåbär, lingon, hjortron, hallon, jordgubbar, vinbär…)
• Hemmagjord saft eller sylt (bär, socker, vatten) – dvs. inget konserveringsmedel
• Örtté
• Olja
• Mjölkfritt margarin
• Socker, salt
• Peppar
• Gröna örtkryddor (oregano, timjan, dragon, basilika, mejram, dill, persilja)

Denna s.k. ”bas-kost” äter man tills man blir symptomfri. Sen är det dags för återintoducering av livsmedel.

De talar om mig på radion.

Det är faktiskt sant! :)

En av mina allra bästa vänner har ett amatör-radioprogram som sänds lite då och då, jag vet aldrig när men jag får lite fina sms lite då och då som meddelar mig om tid och plats.

Förra sändningen jag lyssnade till satt jag och skrev på msn till den här killen samtidigt som han var i sändning och det slutade med att han berättade allt jag skrev och jag satt här hemma och tjöt av skratt!

Den omvända världen.

Jag skrev någonstans tidigare i min blogg att jag inte tycker om att bada i badkar. Det här gäller bara när jag är frisk. Om jag badar när jag är frisk blir jag så slö och trött när jag kliver ur vattnet men om jag badar när jag är förkyld är det precis tvärtom.

Tidigare idag kände jag att kroppen var på väg att ge upp. Näsan var snorig, hade ont i huvudet och var förlamande trött så jag tappade upp ett hett bad och satt där i tills jag svettats ett tag.

När jag sedan kliver upp känner jag mig klar i huvudet, näsan har slutat rinna, huvudvärken är borta och jag känner mig pigg igen.

Synd bara att klockan börjar närma sig 1 på morgonen för annars hade jag hoppat ner i badet igen för nu börjar verkningarna efter det varma badet att lämna min stackars förkylda kropp.