lördag 16 augusti 2008

En fejkmammas vardag

I morse gick jag upp runt 6:30. Hade ställt mobilen på ringning redan tidigt igår kväll eftersom jag insåg att jag skulle somna på soffan innan jag ens skulle hinna till sängen och jag hade rätt. Numera känner jag mig inte det minsta förvirrad över att vakna upp på en plats där jag normalt inte borde sova.

Så i morse fortsatte jag att städa och när barnen vaknade fick de hjälpa till att ta sina rum. Strax efter 10 i morse kom en väninna, hennes man och två av deras fyra barn hem till oss och vi åt frukost tillsammans. Utåt sett så var jag glad och sprallig och konverserade med alla. På ena köksbänken hade jag dukat upp nybakade bagles, ost, skinka, tomater, gurka, smör, philadelphiaost, lök och kaviar. På den andra bänken stod apelsinjuice, saft, vaniljyoghurt, hallon + blåbär, färska jordgubbar och vattenmelon. Utåt sett måste jag ha sett ut att vara en poster-tjej för lyckade separationer men jag saknade den där någon som jag kunde samarbeta med i köket innan frukosten, någon att prata med och utbyta idéer tillsammans med. Någon att skratta med och någon att gräla med men jag var helt ensam.

Efter frukosten stannade min väninna och hennes yngsta barn kvar en stund. Ett par timmar senare sammanstrålande vi alla vid kapellet för att lyssna till en hennes svågers Australien resa och jag kom att prata med den här mannes ena dotter - 17 år gammal - och det fullständigt lyste om henne och hon berättade om den här killen hon var så nyförälskad i. Samtalet den här tonåringen och jag hade förde mig tillbaka till en tid för länge sedan och det fick mig att fundera på om jag någonsin kommer att få känna så igen.

Finns det hopp för min framtid?

Inga kommentarer: