En förälders värsta mardröm...

Hela vår lägenhet luktade pannkakor i morse! Jag stekte pannkakor till Eriks utedag med skolan, Emma ska ha utedag med förskolan i morgon och även tillräckligt med pannkakor för att de båda skulle få lite till frukost.

Erik ville iväg till skolan och jag skickade iväg honom lite tidigare än vanligt. Eftersom jag är ledig idag så myste jag och Emma lite. Vi tog tid på oss att göra oss i ordning då jag helt plötsligt hör telefonen.

Det var Eriks speciallärare som ringde och frågade hur det var med honom idag. Jag kände mig otroligt förvirrad och funderade varför hon undrade. En snabb tanke for genom huvudet om att Erik hade haft växtvärk i knäna igår och han fick alvedon innan han gick till skolan.

Men jag får veta att läraren som är med barnen i skolskogen ringt och sagt att de inte kunde hitta Erik och att han inte varit med på bussen. Jag kunde inte tänka mig att han missat bussen men frågade om han var kvar på skolan. Då berättar hon att alla hans klasskompisar som var kvar på skolan letat efter honom där men han fanns ingenstans.

Inom ett fåtal minuter hade jag fått på både mig och Emma kläder och vi sprang ut ur lägenheten som skjutna ur en kanon. Emma var gråtfärdig för hon blev väldigt orolig för sin bror och hos mig hade ångesten byggts upp sedan samtalet med specialpedagogen. Och den förvärrades ytterligen när jag inte heller fick tag i de två pedagoger som var ute i skogen med halva klassen!

Vi bor liksom knappt 200 meter från skolan och jag ser hela skolan från fönstrena här hemma. Efter ett varv runt området gick jag till skolan för att se om Erik i alla fall kommit dit och lämnat sina extrakläder och de hängde mycket riktigt på hans krok!

Så jag drog med mig in Emma i skolan och letade reda på Eriks lärare men då kom specialpedagogen och berättade att Erik var ute i skolan och att de tagit fel på två olika "Erik". Det kändes som om jag ville kräkas där och då för det var något fruktansvärt inte veta vart min älskade pojke fanns och sedan få höra att han är i säkerhet var en sådan otrolig lättnad.