onsdag 14 januari 2009

Du tror mig ändå inte!

Rubriken innehåller en länk till en sida för anhöriga till sexmissbrukare. Det var inte jag som hittade sidan utan jag läste på en kvinnas blog om hur hon upplever allt i sitt förhållande med en man som likt min sitter på nätet och söker sexkontakter. Hon hade lagt in den här artikeln i bloggen och det kändes som om jag fick en rak höger rakt i ansiktet!

*Det spelar ingen roll vad jag säger för du tror mig ändå inte.*
*Du bara inbillar dig.*
*Det var ett virus som lagt ner bilderna på datorn*
*Du drar förutfattade meningar*
*Om du inte hade.... så hade jag inte...*

Det där var mitt liv! Fast bilderna var det någon som hade tagit sin in på vår dator och lagt in bilderna. Filmen jag gång på gång påpekar att jag har sett förnekar han med en passion jag sällan sett hos honom.

Han påstod att jag kränkt hans privatliv när jag hade kollat igenom datorn. Under alla dessa år har jag använt hans dator till ett par olika saker men så en dag började han skydda datorn med lösenord och det var då jag upptäckte allting.

Han menade på att eftersom han var otrogen i tidigare förhållanden så hade jag redan dömt honom i förväg att han skulle göra om det igen. Tyvärr hade jag inte fel på den punkten. Problemet är att han kommer att göra det igen mot nästa. Så fort vardagen sätter in så kommer tristessen krypande och då är det kört.

Om inte en ny otrohet knäcker förhållanden för honom i framtiden så kommer hans mammas styrande över hans liv att göra det. Det han inte inser är att det finns de som en gång stått honom nära som mer och mer börjar dra sig bort ifrån honom pga hur han nu beter sig och agerar när mamma återigen tagit kontrollen över hans liv.

Jag är så glad att jag inte behöver bo på samma ort som henne längre. 2000-2008 var tillräckligt många år att genomlida för hans skull.

Han påstod att han sökte sig till andra kvinnor för jag tog inte tillräckligt med initiativ till sex. Han menade på att jag alltid sa till honom att "nu går vi och lägger oss". Detta sa jag för över 8 år sedan som ett skämt och aldrig mer men han tjatar fortfarande om det. Han menade på att han ville bli förförd genom att jag skulle ta på honom, reta honom, locka honom över hela dagen men så fort jag började stryka honom på ryggen eller rumpan så drog han sig undan.

Gång på gång var han för trött, han orkade inte, hade ingen lust till sex. Jag kände mig mer och mer avvisad ju längre tiden gick och till slut så var jag så knäckt att jag inte kunde dela rum med honom efter åratal av avvisning. Sedan på morgonen kunde jag se att han hade kollat på bilder och filmer halva natten.

4 kommentarer:

Vaniljlatte sa...

Fy vad hemskt det där är.. Bodde också med en kille som körde ner mig i botten totalt pga sitt porr-tittande! För jävligt! (nu var han väl inte sexmissbrukare, men det räckte gott och väl ändå)

Jag kunde ju inte ens "uppskatta en fin bild" enligt honom.

Gah. Blir förbannad bara jag tänker på honom.. och ledsen när jag tänker på dig och att du gått igenom detta.

*kramar*

Anneli sa...

Men visst är det sant det som stod i artikeln, precis så säger min sambo också. Tänkte skriva vidare på ämnet idag, i går fick jag sällskap vid datorn så det var inte läge.

Jag förstår att du inte ville skriva ut att det var från min blogg, men jag skäms inte för den så vill du lägga ut länken är det okej. (Om inte sambon såg bloggen skulle jag vilja använda den till att skrika ut min frustration så alla omkring hör, men jag får väl vara lite diskret inför närmsta grannar och vänner. Därför den är hyfsat anonym)

Tänk att deras "lilla dolda nöje" påverkar oss så, även dig som varit separerad ett tag nu. Om de ändå kunde förstå vad de utsätter omgivningen för...

Hoppas du mår bra :-)
Nu far jag iväg några dagar, jag får läsa ikapp dina bloggar när jag kommer hem - jag gillar dem verkligen!

Kommandomamman sa...

Jag försökte gå in på din blogg tidigare men då fanns den inte. Blev så glad när jag hittade den igen!

Seven sa...

Jag var tvungen att flytta på bloggen efter en incident här hemma den 5/11 2008 då exet försökte ta med sig vår dotter från mitt hem och hotade även att polisanmäla mig pga denna blogg som han letat upp.

Det kanske gör ont att läsa sanningen samt att se att de som skriver kommentarer inte direkt står på hans sida som han är övertygad om att alla redan gör.

Men nu är bloggen tillbaka på samma gamla vanliga adress och här får den stanna.